Faraohund
Elegant, livlig och älskar fart och fläkt
I dag räknas faraohunden främst som en ren sällskapshund och den är en populär utställningshund. Aktiviteter med fart och fläkt passar utmärkt för en faraohund, såsom lure coursing (jakt efter konstgjort byte) och agility. Viltspår fungerar också bra. Lydnad går att träna och tävla i de lägre klasserna med utmärkta resultat, även om hunden kan vara impulsiv och resultatet därför inte alltid blir som man förväntat sig.
Faraohund är en medelstor hund, elegant och smidig. Mankhöjd för hanar är 56–63,5 cm och tikar 53–61 cm. Den är en lite kraftigare hund av vinthundstyp och alltid rödbrun till färgen. Vissa vita tecken förekommer. Pälsen är kort och slät. Öronen är mycket rörliga men upprättstående vid uppmärksamhet. Ögonen är bärnstensfärgade och ovala.
Rasen är glad och vänlig till sin natur, både mot människor och hundar. Den kan också bemöta sin omgivning med ointresse när andan faller på. Viss reservation mot främmande människor är normalt, men får inte förväxlas med rädsla. Mot familj och vänner har den en innerlig och nära relation.
Farohunden är livlig och aktiv som valp och unghund och är mycket förtjust i att följa med sin familj på allehanda aktiviteter och upptåg. Jaktinstinkt finns i rasen och då används alla sinnen. Intresset för jakt försvårar hundens möjlighet att vara lös och frihetsbehovet måste lösas på annat sätt.
Faraohunden är mycket lättskött och hunden är mycket renlig. Med sin korta päls krävs minimal pälsvård och den fäller en gång på försommaren, i övrigt väldigt lite. Att torka av hunden med ett fuktigt sämskskinn lite då och då räcker gott och väl. En dusch ett par gånger per år är fullt tillräckligt.
Klorna däremot får man klippa ofta för att hålla de korta. Öronen torkas ur och tandsten ska hållas efter. Tikarna har oftast sitt första löp mellan 15–24 månaders ålder. Ett varmt täcke kan vara nödvändigt på vintern på grund av den korta pälsen.
Faraohunden räknas som en frisk ras utan speciella rasrelaterade sjukdomar, men enstaka fall av patella luxation (lösa knäleder) förekommer.
Faraohund är en mycket gammal hundtyp som har sitt ursprung på öarna Malta och Gozo i Medelhavet. En teori är att det vi i dag kallar för faraohund, troligtvis är en utav flera likartade hundtyper, som utvecklats ur en vinthundsliknande jakthund med stående öron. Dessa finns avbildade i egyptiska gravar från cirka 2000 f Kr och finns omtalade i skrifter med ännu äldre ursprung.
På 1920-talet importerades faraohund till England och på 1960-talet var den etablerad och har sedan spritts till omvärlden. 1971 importerades den första individen till Sverige.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.